Lake Victoria
Jag sitter på min hotellveranda och tittar ut över solnedgången som speglar sig i vattnet. Långt bort ser man en bergskam insvept i dimma och jag låtsas att det är Uganda. Lake Victoria påminner mig om att jag är liten men ändå stor.
Tack för alla kommentarer nedan, de betyder mycket!
Bloggen gick in i väggen ungefär samtidigt som jag. Kabom! Min själ spottades ut tillsammans med tandkrämen och det var stopp i avloppet så jag fick se min själ ligga och ruttna. Ensam. Såhär gick det till:
Jag bodde ensam i en stuga i kenya. Chill tänkte jag. Jag och en okänd kultur. Bara jag som styr mina val. Inga filter. Rakt på.
Så strejkade lärarna. Och mitt inre dog.
Sen dess har det gått upp och ner men just nu känner jag såhär (även om det kommer svänga innan jag hunnit publicera detta inlägg)
Jag borde adlas, få nobelpris och en stjärna döpt efter mig. För det är sant som det är sagt och den viktigaste läxan jag lärt mig här
Tillsammans är man mindre ensam
Tack för nytt inlägg!
Känner igen det,att det går upp och ner när man är ny i okänd kultur.
Gunnel
Va? Vadå strejkade? Är det en metafor eller strejkade de verkligen (förlåt jag inser att jag låter jättekorkad)?
Oskar jag saknar dig! Jag tittade på bilder från när vi var på Trollenäs och tänkte att du är en fin och bra människa och att jag är glad över att känna dig!
Vi tänker alla på dig! Hoppas att du kommit över sjukdomen?
TUSEN KRAMAR!
Kul att det kommit nytt inlägg :D
Följer bloggen!
Hade bra!
Tack för samtal och blogginlägg!
Följer dina äventyr med spänning...
...och instämmer helhjärtat, både med förslagen på utnämning och din slutsats.
För det är ju så sant: Tillsammans är man oändligt mycket mindre ensam!
Tänker på dig...
- och önskar dig allt gott!
/Din farbror
Gunnel: Verkligen!
Hanna: Jag ar frisk o kry! De strejkade pa riktigt. Det var en riktig hard-core strejk: De ville ha dubbla loner. nar vi ses maste vi upptacka fler skanska slott,for det ar ju fantastiskt roligt att gora det med dej!
August: Kul att du foljer bloggen! Den behover all karlek den kan fa for att overleva
Henkebenke: Tack for dina samtal! De mar jag bra av. Mycket som inte hinns over dyr telefonforbindelse, maste tas igen nar jag kommer hem!
oskar, världen är stor och avstånd är långa, men vänskapen är större än de båda. så du är aldrig ensam, det ska du veta.
stor kram
